Det var ju ändå ett tag sen som det var sånt här nattinlägg.. så det är väl dags för det nu!
Och då sömnen inte verkar slå in på mig efter ett anta försök kan jag lika gärna bara skriva lite.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt med mig på sista tiden och det är inte speciellt negativt. Jag känner det som att jag har nått någon slags punkt där jag bara känner: "jag orkar inte vara sjuk längre". Det är en sjuk känsla men hur skön som helst kan jag ju säga! Det är som att saker som har tyngt mig innan inte spelar så himla stor roll längre och att ångesten lämnar större utrymmen för andra känslor och tankar. Det ät sjukt att tänka hur länge man varit fast i det och sen bara känna som att förändringen skedde över en natt igen. Jag vet att det inte är så lätt och jag vet också att jag faktiskt har kämpat jäkligt hårt för att komma hit!
Mina mål har ändrat riktning och mitt driv är starkare än någonsin. Jag vill liksom verkligen komma iväg och jag jobbar emot det mer än någon gång innan.

Mycket hjälp till detta är faktiskt Sebbe vilket jag inte tror han fattar själv! Men hans kärlek gör att jag accepterar mig själv på ett helt annat sätt än tidigare vilket känns underbart. Jag vet att någon älskar mig för precis den jag är och inte lägger någon värdering om vad jag väger vilket gör att det inte känns lika viktigt för mig heller. Tex så var jag på kvinnohälsovården nyligen där dem skulle väga mig och jag kollade på siffrorna och tänkte sedan inte mer på det. På kvällen sitter jag och diskuterar med mig själv varför jag inte har ångest över siffrorna som så många gånger förr. Jag kände liksom inget för det och tyckte mest det var konstigt att ångesten inte besökte mig.
En annan cool sak är att jag börjat laga mat, konstigt för vissa men stort för mig. Under dessa två år har jag när jag varit själv bara lagat nudlar om ens det.. jag har ätit men då lagad mat hos mamma eller pappa. Men nu tycker jag tom att det är kul. Lagade mat till mamma igår och va så stolt efteråt! Det är ju kul att laga mat och det har jag aldrig tyckt innan.

Det känns så mäktigt och så skönt att komma vidare. Jag vet också att livet kommer inte vara uppåt hela tiden men jag njuter som bara den just nu, något jag aldrig vågat göra för att jag har vetat att något jobbigt och hemskt kommer att hända. Men nu tänker jag mest att det kommer hända jobbiga saker men då tar jag det då, nu njuter vi av det underbara livet som pågår!!